Rättegång i gränsöverskridande konsumenttvister
I konsumenttvister om gränsöverskridande handel lönar sig ofta inte en rättegång på grund av det relativt låga ekonomiska värdet. Om tvistens ekonomiska värde däremot är betydande och alternativa tvistlösningsförfaranden inte hjälper till att utreda ärendet, lönar det sig att utreda det egna försäkringsskyddet och vad det omfattar, om det är möjligt att få rättshjälp i ärendet och därefter rådgöra med en jurist.
Information om rättegångar i olika medlemsstater finns på Europeiska rättsliga nätverkets webbplats. Där hittar du förutom information om behörig domstol och tillämplig lag även information om de tidsfrister som ska iakttas om man väcker talan.
För att behandla tvistemål som handlar om gränsöverskridande handel har det inom det europeiska området skapats två mekanismer som syftar till att förenkla och påskynda behandlingen av ärendena och till att minska kostnaderna för de berörda parterna.
-
Syftet med det europeiska småmålsförfarandet är att förenkla och påskynda lösningen av gränsöverskridande tvister om mindre värden och att minska kostnaderna för de berörda parterna. Förfarandet ska för de tvistande parterna vara ett alternativ till de förfaranden som regleras i medlemsstaternas lagstiftning. Förfarandet är i allmänhet skriftligt och behandlingen sker med hjälp av formulär.
Det europeiska småmålsförfarandet grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007. Förordningen tillämpas i alla medlemsstater utom Danmark.
I hurdana ärenden kan småmålsförfarandet användas?
Du kan ta till det europeiska småmålsförfarandet om kravens värde utan räntor, omkostnader och utlägg uppgår till högst 5 000 euro. Förordningen tillämpas också på andra fordringar än penningfordringar. Grunden kan till exempel vara ett föremål vars värde är högst 5 000 euro. Förfarandet kan användas oberoende av om det är fråga om en obestridd eller en bestridd fordran.Småmålsförfarandet är inte tillgängligt i alla tvistemål, men i konsumentärenden som gäller fordringar på högst 5 000 euro lämpar sig förfarandet utan begränsningar.
Hur och var ska jag göra en reklamation?
Det europeiska småmålsförfarandet kommer igång genom att man fyller i ett standardiserat ansökningsformulär och lämnar in det vid en behörig domstol. Ansökningsformuläret hittar du här. I början av varje punkt finns anvisningar för hur formuläret ska fyllas i, så du behöver inte nödvändigtvis hjälp av en jurist i förfarandet.
Ansökningsformuläret ska innehålla en beskrivning av bevis som styrker fordran och i förekommande fall åtföljas av relevanta styrkande handlingar.
Om du överväger att inleda en process, fundera särskilt på om du är säker på att motparten är rätt. Kom ihåg att förfarandet medför risker. Om säljaren är medellös medför förfarandet enbart onödiga kostnader, eftersom du då sannolikt inte får någon nytta ens av ett positivt avgörande.
Formuläret jämte bilagor ska lämnas till en behörig domstol. I regel ska ärendet anhängiggöras vid en domstol i säljarens hemland. Konsumenten har med vissa undantag även rätt att anhängiggöra ett ärende vid en domstol i sitt eget hemland. I Finland är Helsingfors tingsrätt behörig domstol i ärenden som gäller småmål. När det gäller andra länder hittar du den behöriga domstolen här.
Mer information om behörig domstol får du genom att ringa Konsumenteuropa Finland på numret 029 505 3090, må–fr kl. 9–12.
Vad kostar förhandlingen?
Den part som inleder förhandlingen ska betala en avgift som fastställs av domstolen och som i Finland är 86 euro. Du har rätt att kräva en domstolsavgift av din motståndare.
Rättegången kan även medföra andra kostnader (till exempel advokat- och översättningskostnader) som du kan kräva ersättning för.
Den förlorande parten måste i allmänhet utöver sina egna kostnader betala motpartens rättegångskostnader.
Kom ihåg att om säljaren är medellös är inte ens ett positivt avgörande till nytta för dig. Då medför förfarandet endast onödiga kostnader för dig.
Kan jag lämna in klagomålet på finska?
Yrkandet och andra handlingar som rör förhandlingen ska framställas på det språk som används av den domstol som behandlar ärendet.
I fråga om övrig utredning kan domstolen vid behov kräva att en part låter översätta handlingen. En part får vägra ta emot en handling som inte är upprättad på medlemsstatens officiella språk eller ett språk som den berörda parten förstår. I detta fall ska domstolen underrätta den andra parten om att denne ska lämna in en översättning av handlingen.
Hur framskrider förhandlingen?
När formuläret anlänt till den behöriga domstolen skickas en kopia av det till företaget. Företaget har 30 dagar på sig att svara och kan agera på följande sätt:
- uppfylla ditt yrkande innan domen meddelas, varvid du ska meddela den domstol som behandlar ärendet.
- ge dig ett förlikningsförslag, då får du själv bestämma om du godkänner det.
- bestrida ditt yrkande, då får du svar från företaget. Du har ännu möjlighet att framföra din åsikt om företagets svar, varefter domstolen enligt egen prövning avgör ärendet.
- underlåta att svara inom 30 dagar, varvid domstolen begär en tilläggsutredning eller direkt ger ett avgörande.
Därefter har domstolen 30 dagar att begära tilläggsutredning, ta emot bevisning, överföra ärendet till muntlig förhandling eller ge ett avgörande i ärendet.
Förutsätter verkställigheten av avgörandet särskilda åtgärder?
En dom i ett europeiskt småmålsförfarande som meddelas i en medlemsstat ska erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att det krävs en verkställighetsförklaring och utan att det ska finnas någon möjlighet att invända mot erkännandet.
På verkställigheten av domen tillämpas lagstiftningen i verkställighetsmedlemsstaten. När parten yrkar på verkställighet ska denne förete en officiell kopia av domen och en officiell översättning av intyget (formulär D).
Den behöriga verkställighetsmyndigheten hittar du här.
Myndigheterna får inte kräva någon säkerhet, borgen eller deposition på grund av att käranden är medborgare i ett annat land eller inte har hemvist eller vistelseort i verkställighetsmedlemsstaten.
Kan ett avgörande överklagas?
Överklaganden av domar som meddelats enligt det europeiska småmålsförfarandet behandlas i enlighet med gällande processrätt medlemsstaterna.
I Finland kan ett avgörande i ett småmål överklagas hos hovrätten. Efter att avgörandet har avkunnats får du skriftliga anvisningar om överklagande av tingsrätten.
-
Syftet med det europeiska betalningsföreläggandet är att förenkla, påskynda och sänka kostnaderna i samband med tvister i gränsöverskridande fall. Förfarandet är ett alternativ till det förfarande som ingår i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Förfarandet är i allmänhet skriftligt och behandlingen sker med hjälp av formulär.
Det europeiska betalningsföreläggandet grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006. Förordningen tillämpas i alla medlemsstater i Europeiska unionen utom Danmark.
I vilka frågor står det europeiska betalningsföreläggandet till förfogande?
Förfarandet med betalningsföreläggande kan endast tillämpas på obestridda penningfordringar som förfallit till betalning i gränsöverskridande ärenden. Fordringar som motparten inte motsätter sig är obestridda. Det finns ingen övre gräns för fordringens värde.
Förfarandet med betalningsföreläggande är inte tillgängligt i alla tvistemål, men förfarandet lämpar sig utan begränsningar för obestridda och förfallna konsumentärenden.
Hur och var ska jag göra en reklamation?
Det europeiska betalningsföreläggandet kommer igång genom att man fyller i ett standardiserat ansökningsformulär och lämnar in det vid en behörig domstol. Ansökningsformuläret hittar du här. I början av varje punkt finns anvisningar för hur formuläret ska fyllas i, så du behöver inte nödvändigtvis hjälp av en jurist i förfarandet.
Om du överväger att inleda ett europeiskt betalningsföreläggande ska du särskilt fundera på om du har försäkrat dig om att motparten är rätt. Kom ihåg att förfarandet medför risker. Om företaget är medellöst medför förfarandet enbart onödiga kostnader, eftersom du då sannolikt inte får någon nytta ens av ett positivt avgörande.
I regel ska ärendet anhängiggöras vid en domstol i säljarens hemland. Konsumenten har dock med vissa undantag även rätt att anhängiggöra ett ärende vid en domstol i sitt eget hemland. I Finland är Helsingfors tingsrätt behörig domstol vid ett betalningsföreläggande. När det gäller andra länder hittar du den behöriga domstolen här.
Vad kostar förhandlingen?
Den part som inleder förhandlingen ska betala en avgift som fastställs av domstolen och som i Finland är 86 euro. Du har rätt att kräva en domstolsavgift av din motståndare.
Kostnaderna ökar om motparten bestrider fordran och förhandlingen fortsätter i enlighet med reglerna för ordinarie civilrättsliga förfaranden för behandling av tvistemål. Den förlorande parten måste i allmänhet utöver sina egna kostnader betala motpartens rättegångskostnader.
Du har dock rätt att begära att förhandlingen inte ska fortsätta om motparten bestrider ditt yrkande. Kom också ihåg att ett betalningsföreläggande inte till någon hjälp om säljaren är medellös.
Kan jag lämna in klagomålet på finska?
Yrkandet ska framställas på det språk som används av den domstol som behandlar ärendet.
Hur framskrider förhandlingen?
När du har lämnat in besvärsformuläret till domstolen undersöker den utan dröjsmål om förutsättningarna för att ta upp ansökan till prövning uppfylls och om yrkandet verkar motiverat.
Om säljaren har lämnat in ett bestridande inom utsatt tid, ska förfarandet gå vidare vid de behöriga domstolarna i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med reglerna för ordinarie civilrättsliga förfaranden, såvida du inte uttryckligen har begärt att förfarandet i så fall ska avbrytas.
Om säljaren inte har bestridit ditt yrkande, och du har lämnat in all nödvändig information till domstolen, ska domstolen normalt inom 30 dagar från inlämnandet av ansökan utfärda ett europeiskt betalningsföreläggande. Tidsfristen omfattar inte den tid som gått åt till att komplettera, rätta eller ändra ansökan.
Motparten har efter delgivningen av betalningsföreläggandet möjlighet att inom 30 dagar motsätta sig det.
Förutsätter verkställigheten av avgörandet särskilda åtgärder?
Ett betalningsföreläggande är verkställbart i alla medlemsstater utom Danmark utan separat verkställbarhetsförklaring.
Betalningsföreläggandet ska sändas till verkställighetsmedlemsstaten i den medlemsstat där betalningsföreläggandet ska verkställas. Du måste sannolikt låta översätta betalningsföreläggandet till medlemsstatens språk. Den behöriga verkställighetsmyndigheten hittar du här.