Det är viktigt att hålla reda på skillnaderna mellan medlemskap i en semesterklubb och innehavet av en semesteraktie. Den som köper en semesteraktie skyddas inom EU av timesharing-lagstiftningen, medan det för klubbmedlemskap ofta inte finns något skydd alls.
En semesteraktie innebär att konsumenten har rätt att använda en eller flera fastigheter under minst tre år, under bestämda perioder som är minst en vecka per år. Semesterklubbarna består däremot av ett medlemskap av varierande längd och på olika villkor, så att medlemmarna medan medlemskapet är i kraft har möjlighet att utnyttja resmål och tjänster som klubben erbjuder. Semesterklubbarna och -paketen är ofta förknippade med ekonomiska risker och oklarheter. Många semesterklubbar tillämpar avtalsvillkor som är avsedda att kringgå den lagstiftning om semesteraktier som stiftats till skydd för konsumenterna, och de informerar ofta dåligt i förväg om vad avtalen innehåller. Det händer ofta att kunderna avkrävs handpenning redan i samband med presentationen. De måste också betala hela priset för medlemskapet innan de får skriftlig, konkret information om de resmål och tjänster som klubben erbjuder och om de begränsningar som gäller. Den som säljer medlemskap kanske visar upp tjocka kataloger med olika inkvarteringsmöjligheter, men dessa kataloger får de presumtiva kunderna inte ta med sig hem för att studera närmare. Det verkliga värdet av klubbförmånerna och av de löften som säljaren gett förblir alltså oklart. I värsta fall finns det inga tjänster alls utan det visar sig att kunden bara köpt sig en bunt papper. Det är dyrt att bli medlem i en semesterklubb. Redan medlemsavgiften kan gå på tusentals euro. Till det kommer flygresorna till resmålet och årliga avgifter, som kan tänkas stiga år för år. Därtill brukar det också kosta något varje gång kunden utnyttjar ett semestermål. Medlemskap i semesterklubbar marknadsförs ofta som lönsamma investeringar, som medlemmen kan avstå från t.ex. efter ett år, och det sägs att det är lätt att sälja medlemskapet vidare. Det brukar visa sig att detta slags påståenden saknar grund. Det händer också att det i samband med köpet ges något slags system med depositioner, garantier eller placeringsfonder som ska garantera att kunder får pengarna tillbaka. Sådana system brukar dock inte drivas av samma instans som säljer medlemskapet utan av ett annat företag, och det ges inte just några uppgifter om detta företag. Det är ganska osannolikt att kunden får de utlovade vinsterna eller ens den egna insatsen tillbaka. De som säljer medlemskap i semesterklubbar kan också ge köparna diverse muntliga löften, men dessa löften skrivs inte in i avtalet. De är ofta alldeles grundlösa. Ett exempel är att köparen får ett muntligt löfte om ångertid. När köparen sedan vill göra sin ångerrätt gällande, sägs det att den köpta tjänsten inte är en semesteraktie och att den därför inte omfattas av den tio dagars ångertid som enligt timesharing-lagstiftningen skall ges. En semesterklubbs marknadsföring sköts i allmänhet inte av klubben själv utan av ett marknadsföringsbolag vars verksamhet kan vara kortvarig. Frågan lämnas öppen om vem som bär ansvaret, om tjänsterna senare visar sig vara felaktiga eller helt saknas. Det har i praktiken visat sig att det är svårt att ställa någon till ansvar.
Ta reda på vad det är som man försöker sälja: klubbmedlemskap eller semesteraktie?
Lite inte på någonting som säljaren lovar, om inte du får löftena skriftligt.
Underteckna ingenting som du inte haft tid att läsa igenom, som är på ett främmande språk eller som du inte förstår till punkt och pricka.
Kräv alltid i förväg exakta uppgifter om säljaren, köpeobjektet, bruksvederlaget och hur det slås fast, samt om alla andra villkor för köpet – och kräv uppgifterna skriftligt och på Ditt eget språk.
Ta reda på alla kostnader som gäller för användningen av semesteraktien eller -klubbmedlemskapet (grundinvesteringen, bruksvederlag, årliga avgifter flygresor etc.) – och jämför dem med vad det kostar att resa på semester på andra sätt.
Betala ingenting under presentationen eller under de första 10 dagarna (ångertiden).
Var ytterst misstänksam mot påståenden som antyder att semesteraktien eller klubbmedlemskapet är en placering som är räntabel, ger goda hyresintäkter eller värdestegring, eller om det sägs att aktien resp. medlemskapet enkelt kan säljas vidare.
Var särskilt misstänksam om det under presentationen av ett nytt objekt sägs att det redan finns en köpare av din gamla aktie, en köpare som är beredd att betala ett riktigt bra pris – men att du först, innan den gamla aktien säljs måste teckna en ny aktie eller skaffa ett nytt klubbmedlemskap. Det är inte alls så säkert att det finns en sådan köpare, och du riskerar att bli sittande med två semesterställen.
Se till att få ett skriftligt löfte om tio dagars ångerrätt och anvisningar om hur och till vem meddelandet om att du utnyttjar ångerrätten skall riktas. Meddelandet ska göras skriftligt, helst med rekommenderat brev.
Om du vill frångå köpet, med andra ord utnyttja ångerrätten, och du redan har betalat in en handpenning med kreditkort, så ska du också meddela kreditkortsbolaget om att affären gått om intet, så att bolaget kan stoppa utbetalningen eller returnera pengarna.