Aktuellt

Trots framgångarna med EU:s inre marknad kvarstår en del hinder för den gränsöverskridande handeln. Många av dessa hinder beror på skillnader mellan köplagstiftningen i EU:s 27 medlemsstater, skillnader som gör det komplicerat och kostsamt att sälja produkter utomlands, särskilt för mindre företag. De näringsidkare som på grund av avtalsrättsliga hinder avskräcks från gränsöverskridande transaktioner avstår varje år ofrivilligt från minst 26 miljarder euro som hade kunnat genereras i den gränsöverskridande handeln inom EU. Samtidigt går 500 miljoner europeiska konsumenter miste om större valfrihet och lägre priser på grund av att färre företag erbjuder sina produkter i andra länder, särskilt på mindre nationella marknader.

Idag lade kommissionen fram ett förslag till en gemensam europeisk köplag som kommer att bidra till att riva ner dessa barriärer och samtidigt ge konsumenterna större valfrihet och ett omfattande skydd. Den gemensamma köplagen kommer att underlätta handeln genom att erbjuda ett gemensamt regelverk för gränsöverskridande avtal i alla 27 EU-medlemsstater. Om näringsidkarna erbjuder sina produkter på grundval av den gemensamma europeiska köplagen, kommer konsumenterna genom ett enkelt musklick att kunna välja ett användarvänligt europeiskt standardavtal med en hög skyddsnivå. Kommissionens förslag behöver nu godkännas av EU-medlemsstaterna och Europaparlamentet. Europaparlamentet har redan uttryckt sitt överväldigande stöd vid en omröstning tidigare i år ( IP/11/683 ).

”En gemensam europeisk köplag baserad på valfrihet kommer att fungera som en vitamininjektion för den inre marknaden, EU:s ekonomiska tillväxtmotor. Företagen kommer att kunna utvidga sin verksamhet till nya marknader i EU på ett enkelt och billigt sätt, samtidigt som konsumenterna får större möjligheter att göra förmånliga inköp utan att konsumentskyddet blir lidande” sade kommissionens vice ordförande Viviane Reding, EU:s kommissionär för rättsliga frågor. ”I stället för att åsidosätta den nationella lagstiftningen tar kommissionen med detta förslag ett banbrytande steg grundat på valfrihet, subsidiaritet och konkurrens.”

Den gemensamma europeiska köplagen undanröjer hinder och maximerar fördelarna för konsumenter och företag.
1. Fördelar för företagen:

• Ett gemensamt (men ändå valfritt) avtalsrättsligt system som är identiskt för alla 27 medlemsstater , så att näringsidkare inte längre behöver brottas med den osäkerhet som det innebär att behöva hantera flera olika nationella avtalsrättsliga system: Enligt en Eurobarometer-undersökning som släpptes idag, anger 71 % av företagen i EU att de, om de kunde välja, skulle använda en gemensam europeisk köplag för alla gränsöverskridande försäljningar till konsumenter från andra EU-länder.
• Minskade transaktionskostnader för företag som vill handla över gränserna: för närvarande måste företag som vill genomföra gränsöverskridande transaktioner ta hänsyn till upp till 26 olika nationella avtalsrättsliga system, översätta relevanta bestämmelser och anlita jurister, vilket kostar i genomsnitt 10 000 euro för varje ny exportmarknad.
• Hjälp till små och medelstora företag att expandera till nya marknader: för närvarande ägnar sig endast 9,3 % av alla företag i EU åt gränsöverskridande handel inom EU. Detta gör att företagen varje år går miste om 26 miljarder euro i potentiella intäkter.

2. Fördelar för konsumenterna:

• Samma höga konsumentskyddsnivå i alla medlemsstater. Konsumenterna kommer att kunna förlita sig till den gemensamma köplagen som en kvalitetsgaranti. Den ger exempelvis konsumenterna ett antal åtgärder att välja bland om de råkar köpa en produkt som är defekt – åtgärder som kan vidtas också flera månader efter köpet. Detta innebär att konsumenterna kan häva avtalet, begära att få en vara ersatt eller reparerad eller kräva en nedsättning av priset. Idag finns ett sådant fritt val av åtgärder endast i fem EU-länder (Frankrike, Grekland, Litauen, Luxemburg och Portugal).
• Större utbud av produkter till lägre priser . För närvarande råkar konsumenter som aktivt söker efter bättre erbjudanden runt om i EU, särskilt på Internet, ofta ut för att näringsidkaren de vänder sig till vägrar att sälja eller att leverera till dem. Minst tre miljoner konsumenter råkade ut för detta under en ettårsperiod.
• Klarhet om vilka rättigheter som gäller i gränsöverskridande transaktioner. 44 % av konsumenterna säger att osäkerhet om vilka rättigheter som gäller avhåller dem från att handla från andra EU-länder.
• Ökad insyn och större konsumentförtroende . Konsumenterna kommer alltid att vara tydligt informerade, samtidigt som de aktivt måste gå med på att använda ett avtal baserat på den gemensamma europeiska köplagen. Dessutom ska konsumenterna få klar och tydlig information om sina rättigheter genom ett särskilt informationsmeddelande som är utformat på det egna språket.

Den gemensamma europeiska köplagen kommer endast att vara tillämplig

• om båda parter frivilligt och uttryckligen går med på att den används ,
• på gränsöverskridande avtal , där de flesta av problemen med extra transaktionskostnader och juridisk komplexitet uppstår; medlemsstaterna kommer att kunna välja om de vill göra den gemensamma europeiska köplagen tillämplig även på inhemska avtal ,
• på avtal om försäljning av varor – som utgör den större andelen av handeln inom EU – och på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll , såsom musik, filmer, mjukvara eller applikationer för smartphones ,
• för både transaktioner mellan näringsidkare och konsumenter och transaktioner mellan näringsidkare,
• om en av parterna är etablerad i en av EU:s medlemsstater ; näringsidkare kan använda samma uppsättning avtalsvillkor när de handlar med näringsidkare från länder i EU och från länder utanför EU, vilket ger den gemensamma europeiska köplagen en internationell dimension.

Bakgrund
 

Avtal är oumbärliga i näringsverksamhet och vid försäljning till konsumenter. Avtalet, som formaliserar en överenskommelse mellan parterna, kan gälla en rad frågor, däribland försäljning av varor och anknytande tjänster, såsom reparationer och underhåll.

Företag som bedriver verksamhet på den inre marknaden använder en mängd olika avtal som regleras av olika nationella avtalsrättsliga regelverk. Det faktum att det finns 27 olika nationella regelverk kan leda till extra transaktionskostnader, bristande rättssäkerhet för företag och skadat konsumentförtroende. Dessa faktorer kan verka avskräckande för konsumenter och näringsidkare som vill göra inköp respektive bedriva handel över gränserna mellan EU:s medlemsstater. Små och medelstora företag drabbas särskilt hårt av högre transaktionskostnader.

Detta står i skarp kontrast till situationen på Förenta staternas inre marknad, där en näringsidkare i Maryland utan problem kan sälja sina produkter till en konsument i Alaska.

I enlighet med Europa 2020-strategin ( IP/10/225 ) arbetar kommissionen för att få bort flaskhalsar på den inre marknaden och därigenom driva på den ekonomiska återhämtningen. I detta ingår att främja en europeisk avtalsrätt.

I juli 2010 presenterade kommissionen ett antal alternativ i en grönbok om en mer samstämmig avtalsrätt. Kommissionen höll därefter ett offentligt samråd som pågick till den 31 januari 2011 och resulterade i 320 svar ( MEMO/11/55 ).

Den 3 maj 2011 levererade en av kommissionen inrättad expertgrupp en genomförbarhetsstudie rörande ett framtida initiativ om europeisk avtalsrätt ( IP/11/523 ). Under studien samrådde kommissionen såväl med berörda parter som med medborgarna och i samband med denna process inkom 120 svar.

Den 8 juni 2011 uttryckte Europaparlamentet sitt stöd för en alternativ Europeisk avtalsrätt vid en omröstning om ett initiativbetänkande av parlamentsledamot Diana Wallis ( MEMO/11/236 ).

För ytterligare upplysningar:
MEMO/11/680
Pressmaterial
Europeiska kommissionen – Webbplatsen för den gemensamma europeiska köplagen
Hemsidan för vice ordförande Viviane Reding, EU:s kommissionär för rättsliga frågor